Dela denna artikel
Hur viktigt är energieffektivitet för bostadsköpare och hur väl kan mäklare förutspå detta?
Byggnadssektorn står för en omfattande del av vår energianvändning och koldioxidutsläpp. Många bostäder har bristande energieffektivitet, vilket har blivit särskilt problematiskt under perioder av höga energikostnader. Redan till 2030 har Sverige som mål att nå 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.
För att bättre förstå efterfrågan på energieffektivitet inom bostadssektorn har Anthesis, tillsammans med forskare från SLU, undersökt hur potentiella bostadsköpare värderar energieffektivitet vid köp av bostäder. Studien jämför hur energieffektivitet vägs mot andra faktorer, såsom bostadens storlek, nyrenoverat kök och andra egenskaper. Vi har sedan frågat fastighetsmäklare hur de tror att bostadsköpare resonerar, och jämfört med resultaten från bostadsköpare.
Bostadsköpares val av bostad och vikten av energieffektivitet
Den första delen av studien genomfördes med ett valexperiment där cirka 1400 potentiella bostadsköpare, som uppgav att de troligen kommer köpa en bostad inom de närmaste fem åren, deltog. Deltagarna fick svara på en enkät där de ställdes inför flera beslutssituationer. De fick upprepade gånger välja mellan två hypotetiska bostäder, som beskrevs med olika variationer i pris, storlek, energieffektivitet och ytterligare några egenskaper. Genom att systematiskt variera dessa beslutssituationer kunde vi analysera hur de olika aspekterna påverkar bostadsvalet och uppskatta betalningsviljan för de olika egenskaperna.
Till exempel kunde deltagarna få välja mellan dessa alternativ:
Egenskap | Bostad 1 | Bostad 2 |
Pris (SEK) | 3 100 000 | 1 900 000 |
Storlek (m2) | 85 | 55 |
Energiklass (A-G) | E | C |
Nyrenoverat kök | Ja | Nej |
Avstånd till närmsta mataffär (km) | 0.5 | 3.5 |
Deltagarna kunde vid samtliga beslutssituationer också uppge att inget av alternativen var lockande.
Resultaten visar att bostadsköpare tar hänsyn till bostädernas energieffektivitet i sina beslut, men att andra faktorer ofta är mer avgörande. Till exempel visade studien att ett nyrenoverat kök har en stor påverkan på köparnas beslut, med en genomsnittlig uppskattad betalningsvilja på 790 000 kronor. För energiklasser behandlade vi energiklass E som ett referensvärde, och jämförde med energiklass A, C, och G. Hypotesen var att energiklass A och C skulle värderas högre, medan G värderas lägre. Resultaten pekar i dessa riktningar, och en bostad med A värderas, allt annat lika, i genomsnitt 715 000 kronor högre än en motsvarande bostad med Energiklass E. Motsvarande siffra för energiklass C är 529 000 kronor, och för energiklass G krävs ett prisavdrag på 58 000 kronor. Dessa siffror är dock förknippade med stor osäkerhet och bör tolkas försiktigt. Vi mätte också energikunskaper, och kan se tydligt att det främst de med höga energikunskaper som är beredda att betala mer för högre energiklasser.
Mäklares förmåga att förutspå köparnas beslut
För att undersöka hur väl mäklare kan förutspå bostadsköparnas beslut skickade vi också ut en enkät till mäklare. 254 verksamma bostadsmäklare svarade på enkäten. Här fick de uppskatta hur många av bostadsköparna som skulle välja en viss bostad framför en annan, baserat på de beskrivningar som presenterades för köparna i den tidigare delen av studien.
”Det är svårare för mäklare att uppskatta betydelsen av energiprestanda än övriga aspekter”
Mäklare är relativt skickliga på att uppskatta köparnas beslut, men vissa avvikelser framkommer. Generellt tenderar de att överskatta betydelsen av bostadens storlek och nyrenoverade kök. För energiprestandan beror det lite på vilka energiklasser som jämförs. Mäklarna uppskattade att köpare skulle kräva ett större prisavdrag för bostäder med energiklass G jämfört med E än vad köparnas val visade. Samtidigt underskattades värdet av bostäder med energiklass A, medan jämförelsen mellan C och E stämde nästan exakt överens med köparnas preferenser. Över lag visade det sig att mäklare hade svårare att korrekt uppskatta betydelsen av energiprestanda jämfört med andra faktorer.
Några av mäklarna fick också information om bostadsköparnas val i några av beslutssituationerna. När mäklarna fick denna typ av information förbättrades deras förmåga att göra korrekta uppskattningar för övriga beslutssituationer. Dessutom ökade pricksäkerheten ytterligare när de fick mer omfattande information. Detta är inte bara relevant för mäklare utan kan även appliceras i många andra sammanhang där vi saknar full insikt i hur andra resonerar.
Resultatens betydelse
Några ord om studiens relevans är värda att nämna. För det första vill vi inte påstå att vi vet bättre än mäklare hur deras kunder resonerar. Mäklare har omfattande erfarenheter av sin marknad, och lär sig kontinuerligt genom interaktioner med potentiella köpare och säljare. De har också insikt i faktiska marknadsutfall, vilket troligen ligger till grund för deras uppskattningar. Hur potentiella köpare resonerade i denna studie behöver inte nödvändigtvis spegla utfall på marknaden. Vår studie visar också att mäklare tog till sig av ytterligare information och gjorde bättre uppskattningar ju mer information de hade tillgängligt.
När de nya EU-direktiven för energieffektivitet (EPBD) ska implementeras i Sverige kan dessa resultat vara viktiga för att förstå hur efterfrågesidan resonerar kring energieffektivitet. De nya direktiven ställer högre krav på energieffektivitet i bostadsbeståndet, men det är fortfarande oklart hur direktiven ska införas i praktiken. Beroende på hur regler och styrmedel utformas eller justeras kan även bostadsköpares beslut påverkas. Att förstå efterfrågan på energieffektivitet är en central bit av pusslet för att nå ett mer energieffektivt byggnadsbestånd. Vi hoppas också att både mäklare och byggbolag finner intresse i dessa resultat och hur köpares tankar kring energieffektivitet utvecklas i framtiden. Energieffektivitet har utan tvekan fått större uppmärksamhet de senaste åren, och det är troligt att bostadsköpare framöver kommer att ställa högre krav på tydlig och detaljerad information om energiprestanda – både för att skydda sin egen ekonomi och för att göra klimatsmarta val.
Författare: Erik Gråd, Alexander Eriksson (Anthesis),
Jens Rommel, Anna Edenbrandt, Emilia Mattsson (SLU)
Utforska skräddarsydda lösningar och lyft din hållbarhetsresa. Vi välkomnar förfrågningar och partnerskap för att driva positiv förändring tillsammans. Låt oss forma en hållbar framtid tillsammans.